Manuelito i Honduras fick hjälp av Don Alex

Greth Liseth blev förtvivlad när hennes son, Erick Manuel (Manuelito), föddes. Hon hade aldrig tidigare sett någon med läpp- eller gomspalt och det fanns ingen som kunde förklara för henne hur det kom sig att hennes son såg ut som han gjorde. Hon kunde inte amma pojken och hennes förtvivlan var så överväldigande att hon inte kände någon kärlek till sonen.

Greth Liseth är 34 år gammal och fembarnsmor. Hennes tidigare make har lämnat henne, så hon tar hand om sina barn på egen hand. Det är en ständig kamp och livet i huset längs den dammiga grusvägen ute på landsbygden i regionen Olancho, Honduras, är hårt.

Klockan 05.00 varje morgon stiger Greth Liseth upp för att göra frukost till sina barn innan det är dags för ett par av dem att gå till skolan. Sedan går hon hem till den familj där hon arbetar som kock. Hennes äldsta dotter, som är 14 år, stannar hemma och tar hand om lilla Manuel. Greth Liseth tjänar 1 000 lempiras i månaden (cirka 350 kronor), vilket aldrig räcker för att mätta alla munnar i hushållet. För att klara sig och familjen lånar hon pengar.

När Manuelito föddes ett halvår tidigare kände Greth Liseth att gränsen för vad hon klarade av var nådd. Hon kände sig ensam och rent av desperat.

– Men läkarna sa att jag inte skulle oroa mig, för de kände till en person som skulle kunna hjälpa mig. Han hette Don Alex Guerrero och de gav mig hans telefonnummer, berättar Greth Liseth.

Alex, eller Don Alex som alla kallar honom (Don är ett hedrande tillnamn som visar att man hyser respekt för en person), är själv far till fyra barn. För tre år sedan föddes hans son, César, med läpp- och gomspalt. Don Alex minns hur han och hans fru, Adilia, genomlevde den svåraste och mest prövande av tider i det att de försökte hitta någon som kunde hjälpa deras pojke. Ingen läkare hade något råd att ge dem i samband med födelsen och babyn var nära att dö av undernäring.

Tack och lov hittade de till slut Operation Smiles sjukvårdscenter i Tegucigalpa och där fick pojken en kostnadsfri operation, som räddade hans liv. Det blev starten på ett livslångt löfte om att hjälpa andra utsatta familjer i samma situation. Greth Liseths familj är en av dessa.

– Don Alex hittade mig på en busshållplats, just när jag hade lämnat sjukhuset efter förlossningen. Jag visste inte hur jag skulle få i min pojke mat. Don Alex sa till mig att vänta vid hållplatsen. Efter en stund kom han tillbaka med modersmjölkersättning, körde mig hem och visade mig hur jag skulle mata min son.

Don Alex bjöd även hem henne för att hon skulle få träffa César. Det blev ett möte som gav Greth Liseth hoppet tillbaka.

– Jag blev så lycklig när jag träffade hans son, för han ser helt normal ut och har inga problem. Jag vet att med Guds vilja kommer även mitt barn att bli vackert och friskt.

Nu har Greth Liseth kommit till Operation Smiles uppdrag på ett sjukhus i Tegucigalpa, med hopp om att Manuelito ska få en operation. Don Alex har tagit med henne samt ytterligare 18 barn i behov av en operation och deras föräldrar. Inför den här resan har Don Alex vid fyra tillfällen kört Greth Liseth och hennes baby till Operation Smiles sjukvårdscenter som ligger helt nära sjukhuset. Där har hon fått hjälp av personalen samt den näringslösning som hon matat sin son med för att han skulle öka tillräckligt i vikt och därmed kunna få en operation utan att tumma på säkerheten.

Greth Liseth skulle aldrig haft råd med bussresan in till staden. Inte heller skulle hon ha vågat sig dit utan Don Alex. Utan honom hade hon inte kommit i kontakt med Operation Smile och inte fått möjlighet att få den operation som sonen så väl behöver. Allt hon hade fått höra av andra var att babyns öde var hennes eget fel, att hon hade tittat på för många månförmörkelser. Det var vad folk sa till henne. En kvinna hade sagt att sonen var ett monster.

Tack vare Don Alex, blev Manuelito ett av 150 barn som fick en kostnadsfri, livsförändrande operation, på det här medicinska uppdraget.

Greth Liseth känner sig trygg när hon tänker på sonens framtid.

– Han kommer att bli en stilig pojke. Han har redan flera små “flickvänner” borta på sjukvårdscentret. De kvinnliga medarbetarna älskar honom och leker med honom varje gång vi kommer dit, berättar Greth Liseth och ler stort.

I dag känner hon en stark kärlek till sin son. Alla känslor av ensamhet och förtvivlan har försvunnit.

– Jag vill tacka Operation Smile, för om det inte vore för dem, skulle mitt barn aldrig ha fått en operation. Jag vet att allt kommer att bli bra nu och vi sätter vår tilltro till Gud. Jag vill även tacka volontärerna och Don Alex för att han har varit ett sådant stöd för mig.

Se filmen om Don Alex och hör hans berättelse här