Jonas sprider nya leenden på Madagaskar

Narkosläkaren och volontären Jonas Wanbro från Västerås känner både förväntan och ödmjukhet när han, tillsammans med Operation Smile, reser till Madagaskar. Tillsammans med ett internationellt team av volontärer deltar han i ett medicinskt uppdrag i staden Toamasina, på landets östkust. Vården i landet är generellt otillräcklig och många saknar tillgång till även den mest grundläggande sjukvård. Undernäring är vanligt, vilket gör att hälsan hos de barn som teamet möter ofta är svag.

– Vården av barn med läpp-käk-gomspalt är i princip helt beroende av hjälporganisationer som Operation Smile. Det känns väldigt skönt att kunna arbeta på plats och hjälpa till, säger Jonas.

Kunskap ger hållbar förändring

En viktig del av arbetet under uppdragen är utbildning av lokal sjukvårdspersonal. Operation Smile arbetar mycket med att utbilda lokal sjukvårdspersonal för att på så sätt stärka och förbättra sjukvården i landet. Jonas menar att det är otroligt viktigt för att kunna arbeta hållbart och göra största möjliga nytta.

På den stora ön, med omkring 28 miljoner invånare, finns det inga utbildade plastikkirurger, att jämföra med Sveriges cirka 250. Det här gör att många får leva med sin spalt under lång tid, ibland hela livet. Som narkosläkare ser Jonas stora skillnader mellan länderna.

– I Västerås arbetar ungefär 45 narkosläkare för ett upptagningsområde på 280 000 människor. När jag var på Madagaskar 2019 fanns det runt 20 narkosläkare i hela landet, berättar han.

Starka möten som stannar kvar

Under uppdragen arbetar teamet intensivt. De första dagarna ägnas åt att screena patienter. Patienterna undersöks, bedöms och behandlas av ett team med sjuksköterskor, läkare, tandläkare och logopeder för att de ska vara i så bra hälsotillstånd som möjligt inför operation. Efter flera internationella uppdrag har Jonas upplevt många starka möten med patienter och familjer.

– Jag har upplevt många starka möten med patienter, säger han. Jag tänker ofta på en pojke som vi opererade för läpp-käk-gomspalt i Kina. Pojkens pappa hade hittat honom övergiven som nyfödd, liggande i en papplåda bakom en busshållplats. Mannen och hans fru tog hand om honom och adopterade honom senare. Jag kommer särskilt ihåg hur stolt pappan var över sin son och vilken bra kontakt de hade. Och operationen gick väldigt bra.