Ny början med nål och tråd

I det vackra landskapet med lummiga kakaoträd i Ghana, i en by långt från sjukhus och nödvändig vård, har Faustina växt upp. Liksom för många andra barn med läpp-käk-gomspalt i landet var det inte möjligt för henne att få en operation som liten.

Sjukvården saknar resurser att ta hand om patienter som Faustina, i behov av livsförändrande kirurgi, och antalet plastikkirurger i landet är skrämmande lågt. För varje 3,5 miljoner invånare finns det bara en enda legitimerad plastikkirurg. Men när Operation Smile kom till staden Koforidua väcktes hoppet för Faustina och hennes familj.

Tungt bagage att bära

Vid det första mötet med Operation Smile var Faustina försiktig och tillbakadragen. Hon höll sig tätt intill sin pappa Mohammed, som under hela uppväxten varit hennes allra största trygghet.

Det märktes tydligt att den unga flickan bar på ett tungt bagage: hon var van vid att bli bemött med misstänksamhet. Hennes känsla av att inte höra till var stark, och hon hade lärt sig att hålla sig i bakgrunden och undvika andras blickar.

Efter en grundlig undersökning fick Faustina beskedet att hon skulle få en operation av Operation Smiles team på plats. Och efter drygt 45 minuter var hennes läppspalt sluten. Kirurgens fina stygn blev slutet på livet i utanförskap och början på något helt nytt.

Före operationen hade Faustina svårt att ens föreställa sig en framtid där hon hade en naturlig plats i samhället, men nu kunde hon äntligen börja blicka framåt och planera sin framtid.

Påtaglig förändring

Ett år senare besöker Operation Smile Faustina hemma i byn. Hon har börjat utbilda sig till sömmerska och är väldigt glad över att få sy och skapa tillsammans med de andra kvinnorna i gruppen. Kvinnor som hon nu också kan kalla sina vänner.

Som utbildad sömmerska vill hon kunna sy åt familjen och bidra till samhället. Och drömmen? En egen symaskin och så småningom en egen ateljé!

– Om jag ska vara ärlig kunde jag, med min spalt, aldrig ha föreställt mig att jag skulle få en sådan här framtid, säger Faustina med nyvunnet självförtroende och fnissar.

Förändringen i Faustinas sätt är lika påtaglig som den fysiska förändringen, vilket hennes lärare Memunatu vittnar om.

– Före operationen var hon väldigt blyg och tyst. Om folk samlades eller om det var något evenemang kunde man vara säker på att hon inte var där. Men efter operationen har jag sett att hon är mycket mer öppen och social. Hon har många vänner nu, och man märker att hon känner sig fri.

Små handlingar med stor inverkan

Små handlingar, som för den oinsatte kan verka obetydliga, hade stor känslomässig inverkan på den unga Faustina.

– När jag hämtade vatten och drack ur en kopp ville ingen annan använda den koppen sedan. Så livet var inte särskilt kul för mig. Jag var inte lycklig.

Gång på gång blev hon påmind om att hon inte var accepterad. Att ständigt stå utanför tärde på både självkänslan och framtidstron.

– Men nu känns framtiden ljus. Jag kan träffa folk och gå vart jag vill. När jag tar en kopp, hämtar vatten och dricker, använder andra samma kopp efter mig. Det betyder att jag är accepterad.

”Jag har förlåtit”

Faustina sitter på en säck med kakaobönor som hennes pappa Mohammed ska väga vid byns våg. Hon sitter med rak och stolt hållning och viker inte undan med blicken. Skillnaden från hur det var för drygt ett år sedan är milsvid. Men kan hon förlåta de som behandlat henne så illa i alla år?

– Jag har förlåtit dem. Jag har insett att de bär på en inre skuld på grund av hur de behandlade mig, säger Faustina. Men jag har inget emot dem. Jag har accepterat dem som vänner.

En ny framtid är möjlig

Förutom ett yrkesliv som duktig sömmerska, drömmer Faustina också om att träffa en bra man och bilda familj. Faustinas nya tillvaro visar vilken skillnad en operation kan göra. Efter 17 år finns det inte längre något som hindrar henne från att drömma – och att förverkliga sina drömmar.