Nallar och hästar i Tingsryd

Gnosjöandan har nog de flesta hört talas om; ett begrepp som har kommit att bli ett av de starkaste varumärkena för entreprenörskap och företagande. Men det finns fler småländska orter som sjuder av aktivitet; Tingsryd är ett exempel – åtminstone om man kikar in på Zosja och Evert Carlssons gård. Här, bland fruktträd och bärbuskar, någonstans i närheten av den ladugård där det förr fanns tjurar, kossor och kalvar, hittar man numer i stället ett gäng hästar och nallar. 

Nallar? Ja, nu är det gudskelov inga levande, lurviga ena som smugit fram ur de djupa skogarna, utan små fromma nallar i linne och med brodyr. Och hästarna, jo, det finns faktiskt även livs levande sådana, men de vi ska tala om är små, mjuka och kramiga – och tillverkade i finaste ull. 

Allt började när Zosja köpte ”drälldukar” på en loppis för några år sedan. 
– Jag köpte ett par stycken i linne som jag sedan sydde nallar av och gav bort i present, berättar Zosja. 

Jag har så roligt när jag syr och så tänker jag på alla barn i andra länder som nu kan få hjälp tack vare mina nallar! 

Zosjas fina nallar blev så uppskattade att hon sydde upp fler på förfrågan och sålde för 500 kronor styck. För det priset får varje nalle dessutom brodyr på både bröst och bak. Alla pengar går oavkortat till Operation Smile, som ligger Zosja varmt om hjärtat.
– Jag har så roligt när jag syr och så tänker jag på alla barn i andra länder som nu kan få hjälp tack vare mina nallar! 

Men kreativiteten tar inte slut vid nallarna; Zosja berättar om en hantverksdag på skolan där hon arbetade förr, ett minne hämtat långt tillbaka i tiden. Temat var ull och en förälder hade tillverkat en häst av tovad ull. 
– Jag tyckte att hästen var jättesöt och knåpade ihop en liten häst till min son Sven, som då var två år. Det är 35 år sedan, men hästen ”lever” än i dag, trots stoppningar på benen.  

Nu, flera årtionden senare, kom Zosja att tänka på hästen och den glädje den skänkt; hur roligt det skulle vara att tillverka fler hästar, som skulle glädja andra barn. Men var fanns mönstret…? Vips – en dag dök det upp när Zosja rotade runt i källaren och då var det bara att åka in till Växjö för att köpa rullar med ull att stoppa hästarna med. 
– Jag visste inte riktigt hur det skulle gå till, men tänkte att kan man stoppa en strumpa så kan man väl stoppa en häst. De blir faktiskt jättefina. 

Under en konstrunda nyligen, där Zosja fick frågan om att delta, gjorde hästarna succé – hon sålde 30 stycken för 250 kronor styck och tog upp beställningar på ytterligare 20! 
– Det gick så bra så det var bara att åka in till Växjö och köpa mer ylle. 

På konstrundan delade Zosja även ut foldrar om Operation Smile för att sprida information om volontärernas arbete med att operera barn med läpp-käk-gomspalt. Till sin stora glädje upptäckte hon att många redan kände till Operation Smile. Många var till och med, precis som hon själv, månadsgivare. Zosja berättar hur det kommer sig att hon själv fastnade för just Operation Smile:
– Det var barnens ögon! Jag fick ett brev på posten och såg bilder på barnen före och efter operationerna, såg hur deras ögon glittrade efteråt. För mig var det inte bara det att läppen hade blivit hel och fin, utan det var klippet de fått i blicken – en sådan framtidstro! 

Zosja säger att hon ger så mycket hon kan, eftersom hon känner att hon får så otroligt mycket tillbaka bara av tanken på den skillnad hennes pengar gör för de här barnen. Hon arbetade själv som mellanstadielärare i alla år och vem vet bättre än en sådan vad det vill säga för barn att vara en del av en gemenskap, att ha vänner, att få vara ”som alla andra” och drömma om framtiden?