Varje år föds 200 000 barn i världen med läpp-, käk- eller gomspalt. Ibland är ansiktsmissbildningarna direkt livshotande eftersom de har svårt att amma, och i de flesta fall innebär det ett liv i utanförskap. Vårt uppdrag är att med hjälp av medicinska volontärer utföra operationer som ger barn och vuxna möjlighet att leva ett värdigt liv.
Läppspalt innebär en ofullständig slutning av överläppen. Den finns i olika grader, från en skåra i läppen, till fullständig delning av läpp- och näsgång på båda sidor. Spalten kan finnas på ena sidan av läppen (unilateral) eller båda sidor (bilateral). Ovanligare former är spalter i medellinjen av överläpp eller i övriga delar av ansiktet.
Käkspalt uppstår när käken inte växer ihop, vilket leder till bett- och tandavvikelser samt en öppning mellan munhåla och näsa.
Gomspalt är resultatet av en ofullständig slutning av gommen under fosterstadiet. Även här ses olika grader, ibland är det endast en öppning baktill, i mjuka gommen, men oftast också i den främre delen av gommen, hårda gommen. En gomspalt medför en öppning mellan mun och näshåla.
Läpp-, käk- och gomspalt (LKG) utvecklas tidigt under fosterstadiet. Den exakta orsaken är oklar, men miljöfaktorer som kol- och vedeldning, att mamman är undernärd eller har brist på vissa näringsämnen samt ärftliga faktorer i form av genavvikelser spelar in. Den forskning som bedrivs på området indikerar att LKG beror på en kombination av bland annat arv och miljö.
LKG medför stora problem för barnet att äta, eftersom det undertryck i munnen som krävs för att suga inte skapas. I länder där man inte har tillgång till hjälpmedel, exempelvis mjuka nappflaskor, leder det ofta till undernäring eller till och med svält. De som äter fast föda får ofta upp maten i näsan. Problemen är inte bara medicinska, utan också sociala. Senare drabbas talutvecklingen, och problem med tänder och hörsel är vanliga. Att se annorlunda ut innebär också ofta stora sociala och psykologiska problem.
I de allra flesta fall går läpp-, käk- och gomspalt att behandla. För att behandlingen ska ha så god effekt som möjligt på tal, bettutveckling och utseende bör den utföras i vissa åldrar enligt ett särskilt program. Den plastikkirurgiska behandlingen bör starta tidigt efter födseln (tre till sex månaders ålder) och därefter ske vid olika specificerade åldrar. För att genomföra komplett behandling krävs plastikkirurger, logopeder, specialistutbildade tandläkare, öronläkare, psykologer, barnläkare, narkosläkare och sjuksköterskor. Behandlingar i Sverige startar med besök hos ett LKG-team när barnet är bara ett par veckor och pågår sedan upp till 16 eller 19 års ålder.