”Ett större utbrott i Afrika skulle vara en katastrof”

Läkaren Karin Strand kom nyligen hem från ett uppdrag på Madagaskar där 144 patienter fick en operation, det sista internationella uppdraget just nu på grund av coronakrisen.
– När vi kan återuppta vårt arbete kommer det att finnas många barn i världen i behov av vår hjälp till ett bättre liv.

Berätta – hur har uppdraget varit?
– Själva uppdraget har varit fantastiskt, vi har jobbat stenhårt i coronasmittans skugga. På vår screening dök 449 patienter upp, behoven av säker kirurgi och säker anestesi för läpp-käk-gomspalt är enorma. Vår plan var att operera 120 patienter men tack vare en stark vilja och glöd hos alla volontärer, en fantastisk samlad kompetens, disciplin och struktur lyckades vi hinna med 144 patienter utan att stressa eller sänka den höga kvalitén. Somliga av våra patienter har gått, ibland barfota, i mer än ett dygn för att komma till oss, självklart vill vi göra vad vi kan för att hjälpa dem. Dessutom visste vi redan från uppdragets andra dag att Operation Smile ansvarsfullt beslutat att vi var det sista internationella uppdraget att åka ut på grund av coronasituationen, och att vi ju förstås inte vet när vi kan återuppta vår verksamhet. Vi har också satsat extra hårt under det här uppdraget på att försöka utbilda våra lokala volontärer till att på sikt kunna utföra dessa ingrepp på egen hand.

Du är intensivvårdsläkare – hur skulle du beskriva behoven som finns när nu coronasmittan kan ta fart även på den afrikanska kontinenten?

– Jag vågar knappt tänka på det, att hantera en pandemi verkar kräva både en fungerande sjukvårdsapparat och en stabil övrig samhällsapparat för att till exempel karantän ska kunna fungera. Många människor kommer inte ha möjlighet att skaffa mat och vatten för en längre karantän. I vissa slumområden bor människor trångt och 500 delar på en toalett, då blir det svårt att hålla avstånd och hindra smittspridning. Det är ett virus som drabbar luftvägarna och därmed kan det uppstå behov av sjukhusvård med andningsstöd, ibland intensivvård och respirator. Självklart oroar jag mig för människors tillgång till detta i länder med en bristfällig sjukvård redan som det är. 

I dagsläget är det väldigt svårt att veta hur de afrikanska länderna kan komma att drabbas av coronoviruset, även om WHO varnar för en kommande enorm smittspridning som kan få katastrofala konsekvenser. Hur rustat är ett land som Madagaskar att hantera en större smittspridning? 

 – Madagaskar har drygt 25 miljoner invånare och drygt 75 procent lever i extrem fattigdom, antalet sjukhussängar är en tiondel av vad vi har i Sverige (som ju ändå ligger nästan fyra gånger lägre än till exempel Tyskland). Madagaskar har 30 gånger färre läkare och mer än 100 gånger färre sköterskor än vi har i Sverige per invånare. Intensivvårdsplatser är på gränsen till obefintliga. Självklart skulle ett större utbrott vara en katastrof. Madagaskar har dock av förklarliga skäl inte en åldrad befolkning med flertalet kroniska sjukdomar som ju verkar vara de individer som drabbas hårdast. Dessvärre är det allmänna hälsoläget sämre även i den yngre delen av befolkningen av samma anledningar.

Jag har jobbat med läkare och sjuksköterskor från Madagaskar med en enorm kompetens, kapacitet och empati och jag är övertygad om att de kommer att göra allt vad de kan med de resurser som finns och jag hoppas innerligt att det kommer att finnas möjlighet för dem att kunna skydda sig själva från smitta. 

Hur kan patienter med läpp-käk-gomspalt drabbas när alla NGO:s inte kan fortsätta som vanligt?

– De drabbas hårt, bland annat på grund av att de inte kommer att få tillgång till kirurgi som ger dem förutsättningar att leva ett bättre liv. Vissa av patienterna är dessutom mer infektionskänsliga med sämre allmäntillstånd och skulle då potentiellt kunna vara mer mottagliga för infektionen.

Du är intensivvårdsläkare på Danderyds sjukhus i Stockholm där många befarar en enorm ökning av antalet coronasmittade patienter i behov av intensivvård. Hur påverkas ditt arbete av den pågående smittspridningen?

– Sannolikt blir det tuffa månader i Sverige med mycket jobb, vi försöker ta hand om varandra inom vården och hoppas på att alla i samhället tar sitt ansvar för att vi ska hinna med. Jag hoppas att vi tar oss igenom det här med värdigheten i behåll och kommer ut på andra sidan som ett samhälle med större omtanke och ansvarstagande för varandra och bättre koll på vad som egentligen är viktigt!

– Skänk gärna en gåva till Operation Smile! Våra lokala volontärer fortsätter att arbeta i den mån det går. Var tredje minut föds ett barn med läpp-käk-gomspalt och när vi kan återuppta vårt arbete kommer det att finnas många barn i världen i behov av vår hjälp till ett bättre liv.

Ge en gåva