Nu skäms jag inte längre för mitt utseende

Khalid från Västbengalen i Indien blir ofta beskylld när något händer – även om han inte är i närheten. Att han ser annorlunda har präglat hela hans uppväxt och barndom och ända sedan han föddes har hans föräldrar oroat sig för hans hälsa. Själv skäms han ofta över sitt utseende och hur det låter när han pratar.

– Om jag leker med mina kompisar och det händer något en bit bort bland andra killar, så skyller de på mig bara för att jag ser annorlunda ut. Det blir mitt fel fast jag inte ens var där! Jag får skulden för allt.

Khalid skakar lätt på huvudet och ler, men i ögonen syns sorgen. Han har så länge han kan minnas undrat över varför just han drabbats av detta, ett utseende som avviker från de andras.

Drömmen växer sig starkare

Khalid bor i ett litet stenhus tillsammans med sina föräldrar, storebror Dada och storasyster Didi, i de gröna och frodiga tedistrikten vid foten av Himalaya. Föräldrarna jobbar som teodlare och barnen hjälper till när de inte är i skolan. Men Khalid har andra framtidsplaner – han ska inte odla te, han ska bli fotbollsspelare!

Hemma i byn, och även i skolan, är Khalid ganska trygg för det mesta och han har en del vänner. Men så fort han rör sig bland folk han inte känner blir han utstirrad och glåporden kommer. Drömmen om att få en operation har växt sig allt starkare med åren.

– Jag skulle vilja se bättre ut. Jag vill bara bli normal och inte vara den enda som ser ut så här, säger Khalid försiktigt och rättar till den tajta skjortan över jeansen.

Läppspalten gör att Khalid inte kan forma alla ljud och uttala orden rätt. Det har gjort honom till en tystlåten elev. Att ljuda bokstäver och läsa högt i klassen har alltid varit en mardröm.

– Även om lärare och klasskompisar vet att det beror på min läpp, så känns det väldigt jobbigt att prata eller läsa i skolan. Jag skäms inför alla, över vad de tänker om att jag inte kan artikulera ordentligt, säger han och skruvar på sig.

Alla ville komma och titta

Föräldrarna var framför allt väldigt stolta när yngste sonen föddes, men från första början har de varit oroliga för Khalids hälsa. Visserligen fick Khalid i sig den bröstmjölk han behövde som spädbarn, men faran för uttorkning låg alltid på lur i det varma klimatet.

– Han kunde inte dricka vatten, inte borsta tänderna, vattnet bara rann ut hela tiden, säger mamma Saleha olyckligt och berättar också att Khalid alltid haft problem med ena ögat och inte alls ser med det.

Läppspalten tänkte de inte så mycket på då, för från första dagen var de inne på att åtgärda den. Men tiden gick, hans pappa var sjuk i några år och operationen blev inte av. Det som var svårast för föräldrarna när Khalid var liten, var att vänner kom på besök enbart för att se honom och hans läppspalt.

– Alla ville komma och titta. Och alla pratade om honom och om läppen, även de som inte hade träffat Khalid. Det gjorde honom ledsen. Han har alltid varit så snäll och omtänksam, säger hon och kastar en öm blick på honom.

Operation Smile väcker hoppet

Men två timmar bort väcks till slut hoppet om en operation. Khalid, hans pappa Rahimuddin och bror har rest till Siliguri där Operation Smile ska genomföra ett medicinskt uppdrag.

– Jag skulle egentligen ha prov i skolan i morgon, men jag är hellre här, säger Khalid stolt.

Att ha fött ett barn med spalt är stigmatiserande och skamfyllt, och många familjer har aldrig tidigare sett andra barn med läpp-käk-gomspalt. Bara att träffa andra i samma situation lossar en del spänningar, allteftersom blir stämningen lätt uppsluppen. Det småpratas och skrattas. Förväntan fyller luften. Men där finns också en oro. Alla som tagit sig till uppdraget ska undersökas för att volontärerna ska kunna avgöra vilka det är säkert att operera. Alla föräldrar ställer sig säkerligen samma fråga: kommer mitt barn att passera nålsögat?

När beskedet kommer står det klart att Kahlid är en av de lyckligt lottade. Han ska få en operation! Rahimuddin och sönerna ler lyckligt och berättar att det känns som om de har vunnit högsta vinsten.

En ny Khalid

Operationen gick bra och ett år senare har Khalids liv förändrats till det bättre på så många plan. Han berättar att han har fått bättre självförtroende och att han bytt skola. Förut skolkade han då och då, men nu, efter operationen, går han dit varje dag. I takt med att Khalids självförtroende växt, känner han sig också mer social.

– Jag är en ny Khalid. Nu är jag snygg när jag ser mig i spegeln. Förut visste jag inte vad jag skulle säga när någon kommenterade mitt utseende. Nu har jag inga problem med att berätta om min läpp och operationen. Jag skäms inte längre för hur jag ser ut!

Följ med på uppdrag till Indien med vår volontär Johannes Quiding Lood!