Programmet på Madagaskar syftar till att ge psykosocialt stöd till patienter och deras familjer. Barn förbereds inför vårdbesök och sina operationer genom terapeutisk lek och tydlig information – allt för att minska oro och skapa trygghet.
Känslomässigt stöd
Det psykosociala teamet, med lekterapeuter och psykologer, finns tillgängligt för barnet och dess anhöriga och ger stöd före, under och efter en operation, då oro, rädsla och frågor kan uppstå.
Lekterapi och förberedelse
Lekterapeuter hjälper barnet att förstå vad som ska hända, inför exempelvis blodprov och sövning, genom lek och tydliga förberedelser. Vårdmiljön blir då en mer begriplig och tryggare plats.
Stärker kapaciteten
Då bristen på psykosocialt stöd i vården är stor syftar projektet också till att utbilda vårdgivare samt att stärka barnrättsperspektivet i praktiken. Kunskaperna förs vidare och införlivas på sjukhus och lokala kliniker.
Överförbara kunskaper
Den tillämpade modellen ”Training of Trainers” är ett utbildningsramverk som innebär att kunskap och verktyg överförs till lokala ledare som sedan undervisar andra.
Policy och påverkan
Vi arbetar för långsiktig förändring genom att föra dialog och skapa relationer med nyckelaktörer, som vårdgivare, samarbetspartners och beslutsfattare, för att psykosocialt stöd ska integreras som en självklar del av vården på Madagaskar.
Särskilt stöd
Om ett barn inte kan erbjudas en operation, till exempel på grund av sjukdom eller undernäring, får familjen psykosocialt stöd och en handlingsplan så att operationen kan genomföras vid ett senare tillfälle.
Bakgrund till projektet
På Madagaskar uppskattas omkring 800 barn födas med läpp-käk-gomspalt varje år. För många innebär det inte bara fysiska utmaningar, utan också ett liv präglat av stigma, utanförskap och isolering, där barn riskerar att bli förskjutna och leva utanför samhället. Ibland blir hela familjer utstötta.
Psykosocialt stöd handlar om att möta oro, rädsla och erfarenheter av utsatthet med trygghet, bemötande och verktyg som hjälper barnet och familjen att hantera vården och livet runt omkring. När barn reagerar negativt i samband med sjukvård kan det få psykologiska effekter, som ät- och sömnstörningar, rädsla och oro samt posttraumatisk stress.
Psykosocialt stöd innefattar många olika delar. Ibland behöver en patient lite extra stöd och omtanke. Foto: Jennifer Stenglein.
Vid våra kirurgiska program får barn och deras föräldrar psykosocialt stöd i samband med operation, men inom sjukvården i landet saknas resurser för att kunna erbjuda patienter psykosocialt stöd. Genom utbildning kan man ge fler barn långsiktigt stöd och hjälp att återhämta sig och bygga självkänsla. Det kan utgöra skillnaden mellan ett liv i utanförskap och ett liv i gemenskap med skolgång och samma möjligheter i livet som andra jämnåriga barn.
Anna Sving-SjöblomLekterapeut och volontär
Att barnet på ett lekfullt sätt, tillsammans med föräldern, får närma sig narkosmasken och sätta den över näsa och mun hjälper barnet när det ska sövas.
Behovet och lösningen
Psykosocialt välmående hamnar ofta i skymundan, trots att Världshälsoorganisationen (WHO) lyfter mental hälsa som avgörande för social interaktion, arbetsförmåga, lycka och gemenskap. Ändå rapporterar bara 25 procent av WHO:s medlemsstater att mental hälsa integreras i primärvården.
Att besöka ett sjukhus för att få vård kan vara skrämmande, särskilt för barn i en miljö med främmande ansikten och personal som kanske inte talar deras språk. Genom känslomässigt stöd, lekterapi och förberedelser inför exempelvis blodprovstagning och sövning skapas trygghet, delaktighet och förtroende mellan patient och vårdgivare, så att patienternas psykosociala välmående prioriteras lika mycket som deras fysiska mående.
Lekterapeuten Kristina Silfvenius förbereder Tiaviniaina inför operationen medan hennes pappa Lucien ser på, Majunga, Madagaskar, 2019. Foto: Rohanna Mertens
Barn som lever med läpp-käk-gomspalt kan bära på erfarenheter av stigma, oro och utanförskap. Psykosocialt stöd är därför en central del av helhetsvården, som skapar trygghet i vårdmötet och stärker både barnet och familjen före, under och efter operation.
Genom åtgärder som terapeutisk lek och förberedande insatser blir vårdmiljön mer begriplig och mindre skrämmande. Det kan stärka barnets känsla av kontroll och delaktighet, vilket går helt i linje med FN:s barnkonvention. För familjer kan stödet också minska ensamhet och skapa sammanhang, och på sikt bidra till att fler vågar lita på vården, komma på återbesök och ta del av insatser som stärker både hälsa och framtid.
Från individ till globala mål
Lek ger en trygg känsla inför vårdbesök som kan kännas ovana och ibland skrämmande. Foto: Jörgen Hildebrandt
Volontären och logopeden Angela Rezzonico tillsammans med en liten patient. Foto: Margherita Mirabella
För våra patienter innebär operationen och det psykosociala stödet ett liv i gemenskap, fritt från socialt stigma, med samma möjligheter som deras jämnåriga – och på lång sikt, möjligheter till egen familjebildning och egen försörjning. På så sätt sträcker sig effekterna sträcker sig bortom den enskilda individen och skapar ringar på vattnet i hela samhället.
En operation möjliggör återgång till arbete eller studier, ökar delaktigheten i samhället och genererar ökad livstidsinkomst för patienterna. Genom projektet ger vi barn möjlighet till god hälsa, utbildning och social delaktighet på lika villkor, vilket bidrar direkt till uppfyllandet av FN:s globala mål för hälsa, jämlikhet och minskad fattigdom.
Utvalda projekt och program
Vi bedriver projekt och program inom våra olika verksamhetsområden. Här kan du läsa mer om några av dem.
Anna Sving-Sjöblom Lekterapeut och volontär
